Hej alla!

Jag som lyckats ta mig in här på bloggen är en hysteriskt hästgalen människa som äntligen hittat hem i ridningen efter ett helt livs sökande. Hade vid flertalet tillfällen under ett par år kikat in på Lean Danius hemsida i sökandet efter någon som skulle kunna vägleda mig i ridningen, & den typen av ridning som intresserade mig utifrån min & min häst förutsättningar. Men avståndet gjorde att det kändes lönlöst att ens höra av sig, för skulle hon komma upp så skulle det antagligen aldrig finnas plats för en "ny" att vara med. Så hade det ju varit på de flesta andra träningarna där instruktörer kommit söder ifrån.

Istället fick jag nöja mig med att prova de tränare som fanns lite närmare, men inget kändes bra & inspirationen till träning byttes snabbt ut mot olust & totalt tappat allt vad intresse heter att rida för någon.
För snart 1 år sedan gjorde jag slag i saken & åkte till Birca för att titta på Lena när hon hade lektion för sina elever, med ganska kritisk inställning för att inte bli besviken igen.
Bemötandet av alla som var på Birca gjorde att man undrade om man kommit till hästhimlen eller om man var djupt inne i en dröm som snart skulle försvinna med ett uppvaknade.
Men de var på riktigt! Alla var så enormt trevliga, vänliga, inbjudande osv för att inte tala om stämningen & harmonin som fanns där.

På en gång förstod jag att det var detta jag letat efter hela mitt liv. Ett gäng underbara hästmänniskor utan dryga fasoner (vad jag i alla fall märkte ;)) & en tränare som lyssnade till både häst & ryttare, & en som inte försöker kräva något av hästen som är rent fysiskt omöjligt. Ja listan för positiva saker skulle jag kunna fylla i all oändlighet & på den vägen hamnade jag rätt.

Sedan dess har jag deltagit tillsammans med mitt lilla kallblods sto Ella på alla Lena kurser utom den sista i december. Det var ett svårt val men lotten föll på en av mina absolut främsta idoler, Lorenzo, som besökte Sverige & Globen.
Dessa träningar har gjort underverk för både mig & min häst.

På sista styrelse mötet blev jag invald i styrelsen, något som känns väldigt smickrande faktiskt (jag blir lätt rörd över saker :P) & har även fått ansvaret över att hjälpa till med Eponas hemsida, något jag åxå tycker är jätte kul. Sist men inte minst så har jag även tagit på mig rollen i att försöka få fram fina klubb kläder. Eftersom att jag är så stolt över "min" förening så vill jag gärna visa föreningens fina logga & försöka vara så aktiv som möjligt :)

Vill ni vet mer om vem jag & min häst är så kan ni kika in på våran hemsida www.bullerbacken.com

För den som orkar fortsätta läsa (jag älskar att skriva även om det inte är min starka sida, & jag kan aldrig kortfatta mig :P) så tänkte jag lägga in min sammanfattning om förra helgens clinic med Kepan, Irene, Carina & Peter.

Magic finger!

Kroppar både på djur & människor är ju rätt så fascinerande när man tänker efter. De kan lixom från "ingenting" skapa lite utav varje & går något sönder eller fel så löser den det åxå. Att hästkroppen skulle vara lite extra intressant för mig är det knappast någon som missat. Jag önskar att jag skulle kunna allt om den, ja var endaste liten cell :P

Så igår tog jag & Anne-Lie tillfället i akt & deltog i en av de absolut bästa föreläsningen / clinicen jag någonsin varit på. En föreläsning alla hästägare borde gå, de kanske tom borde vara obligatoriskt som hästägare att gå för att få en bättre förståelse för djuret häst & hur den påverkas av hur vi människor använder oss av den på olika sätt.
Det fanns bara ett fel & det var att tiden var för kort trots att vi körde igång 09.30 & 21.30 drog vi oss tillbaka & då var ändå inte sista hästen klar. Detta skulle jag kunna lyssna på & diskutera hur länge som hälst, speciellt när det är kunnigt & kompetent folk som talar :) Inga "lallare" som tror sig veta eller har talets gåva, utan folk med kunskap & ren fakta utifrån vad forskning & många års erfarenheter bevisar.

Såhär såg dagen ut

* Iréne Österberg – leg veterinär

* Karin ”Kepan” Johansson – dipl Equiterapeut, eller som hon själv kallar sig "Rörelse mekanisk nörd"

* Carina Sundström – Level 2 ridlärare

En utbildningsdag där vi inleder

dagen med teori med bl.a diskussion

om ryttarens/kuskens inverkan/roll

därefter följt av praktisk

demonstration & behandling av ett par hästar

* Undersökningsgång

* Diagnostisering

* Behandling

Avser hästar med problem med

* Hälta

* Rörelsestörningar

* Nedsatt prestationsförmåga

Iréne & en till Leg vet som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på :S
Fördjupade oss lite i skelettet & musklerna. Hur de fungerar, vad som händer vid olika situationer i allt från foder till träning & belastning mm.

Kepan fortsatte med skelettet gick igenom de olika lederna, hur dom fungerar, vart dom sitter hur vi kan jämföra vårat skelett med hästens. Hur muskler sitter, vilka som gör vad i hästens kropp. Yttre & inre påverkan mm.

Carina visade med bilder & ett riktigt häst kranium hur munnen är utformad & kanske framför allt hur smala & vassa lanerna är som dessutom bara är klädd med en tunn tunn hinna, & där lägger vi in en massa järnskrot & sedan i vissa fall drar åt remmar runt om för att förhindra att hästen gapar :S
Hon visade även vad som händer när man sätter på hästen en massa "själptyglar" (bästa beskrivningen på bla gramantygel, inspänningstygel, halsförlänagre mm)
Ryttarens hand, hur man ska använda tygeln & varför man inte ska dra handen bakåt.
Hur olika typer av ridning påverkar hästen & mycket mycket mer.

Andra intressanta diskussioner som dök upp var bla hästar som tävlingsmaskiner för ryttare/kuskar som kanske egentligen är mest intresserad av själva tävlandet & därför hamnar hästen omedvetet i kläm pga ren okunskap, eller ett större intresse för själva tävlingsbiten.
Hur man snabbt försöker rehabilitera hästen genom att spruta in en massa kemikalier i bla leder för att tex hältan på snabbaste sätt ska försvinna så att inte nästa tävlings tillfälle sätts på spel. Dvs man döljer problemet på kort sikt för att nästa gång göra om samma sak igen istället för att ta reda på grundorsaken & jobba utifrån den, samt att ge hästen den tid den behöver till att läka dom delar som kan läka.

Vikten av att låta speciellt unghästar röra sig mycket, & även hur viktigt det för vuxna hästar att vara i rörelse för att inte förlora skelett & muskler.
Vad brister i fodret gör med kroppen & vad över utfodring ställer till med.
Hur viktigt det är med vätska, hovformen & vad som gör att benens leder drabbas av inflammationer var åxå en del av vad föreläsningen innehöll.

Tyvärr blev vi tvungna att avsluta den teoretiska delen (som vi redan hade hunnit dra ut på drygt en timme extra) för att hinna med den praktiska delen.

Det var 3 hästar som vi fick vara med att gå igenom från topp till tå. Först en kort presentation om hur hästägaren upplevt sin häst, sedan tittade vi på den i stallet på plant underlag & skapade oss en bild av hur hästarna såg ut under pälsen, dvs hur den var musklad, spända eller mjuka muskler om den var liksidig. Där efter flyttade vi oss till ridhuset för att se den på rakt spår fram i från & bakifrån i egen takt, & på volt i lina i de gångarter som hästarna var villiga att visa.

Kepan var enormt noga med att låta hästen svara på frågorna, om den ville ta traven, galoppen, om den ville lyfta benen osv. Hon tvingade inte fram något utan gjorde enbart det hästarna gick med på. Men under behandlingens tid så ställde hon åter frågorna & ju längre tiden gick desto mer gick hästarna med på :)

De var helt magiskt att se skillnaden efter 1-2 timmars behandling enbart i form av mjuk massage på specifika muskelgrupper utifrån var individs problematik. Alla hästar visade mycket tydligt hur skönt dom tyckte det var genom att slicka sig om munnen, tugga, gäspa, rulla med ögonen & verkligen be om mer :D
De var så små enkla medel, men självklara efter den teoretiska biten & sedan när man fick svart på vitt hur det förändrade hela rörelse mekaniken från före behandling till efter behandling. Jag kan inte säga annat än att de känns lite som magic finger fast att det inte är något hockus pockus alls :)

Hela gårdagen grämde jag mig över att jag prioriterat helt fel & inte tog med mig Ella för att låta Kepan gå igenom henne. Jag såg ju flera av Ellas problem i de andra hästarna & hade så järna velat se hur hon skulle se ut efter Kepans magiska händer. Jag kännde även hur ännu mera ångest vällde upp genom kroppen över att man inte lärt sig allt detta tidigare.
Som tur är så känner jag enorm glädje över att faktiskt hittat en tränings metod som gjort så stor skillnad på Ella senaste året.

Idag fick jag en enormt stor & glädjande överraskning när jag tog in Ella för att gå igenom henne med gårdagens lärda övningar & de individuella tipps jag fått både av Iréne & Kepan.
Jag fick mig verkligen en aha upplevelse när jag insåg att Ella faktiskt inte är så "risig" som jag målat upp bilden :D
Eller rättare sagt så har jag med hjälp av min fantastiska tränare redan "behandlat" några av problemen & inte riktigt hunnit vänja mig vid att inte se några av de problem vi dragits med i flera år :D

Efter en ungefär en timmes massage idag med övningarna från gårdagen så blev jag nästan lite rädd att Ella skulle nöta ut sina tänder genom allt tuggande, att hon skulle få träningsvärk i käkarna av allt gäspande & att hon skulle "rinna" ut över stallgången så mjuk som hon blev :P
Hon var mer liksidig när jag slutade än när jag började & svansen som hon alltid järna nypt ihop lite när man lyft på den var som rotlös efteråt :D Alltså bara som ett snöre som man skulle kunna gjort alla världens knutar på ;)

Jag känner mig enormt rörd & glad i hela själen av att se framstegen, även fast att jag kunde behärska mig mer idag än i torsdags då jag ordagrant grät så tårarna sprutade över glädjen & lyckan att se Ellas framsteg, i repgrimman, min älskade underbara lilla häst. Bla så kunde jag jogga vid hennes sida & bara visa med kroppen vad jag ville & hon travade avslappnat & ledigt vid min sida på en volt i öppna med hängande rep. De känns åxå som magi på hög nivå :D



Mvh / Johanna & Ella

Bild från söndag e.m.

Han verkar bli skimmel, han är ganska mörk i pälsen runt ögonen, utmed manken och i "underpälsen" och ser brun ut på resten av kroppen, men tittar man nära och noga så ser man några vita strån här och där.. så han blir nog vit så småningom (tyvärr, man måste ju gnugga och tvätta de så mycket mer om man inte vill att de ska se hemska ut). Han har en vit hov v.bak och en pytteliten stjärn i pannan samt en snopp på mulen. Han är jättesocial! Ingen rädsla för människor där inte! :) Han har jättefin benställning bak rak och fin, fram är han något bockbent men det börjar gå till sig och är nog helt bra om någon dag. Han är stor i förhållande till Zaga, blir spännande att se hur stor han blir!


Bild från lördag när han var riktigt färsk!